Бичлэгийн тоо 2,391
bi Solongost ireed 6 jil bolj bna odoo 28 nastai. huntei suugaad 2 jil garan boloh hugatsaanaa huurhun ohintoi bolood amidraliin az jargal gedegiig medreed saihan l bna. Uildveriin ajil hiigeed nuhur maani surguulid suraad haya arbait hiigeed ug n hunees dutahaargui l amidarch bna ohinoo end hamt baij chadahgui bolood mgl yavuulaad gurelzeed l ajilaa hiigeed l neg l heviin amidralaar ... ohinoo yavuulchihaad sanaj vheh gej baihad nuhur maani nadad hani bolj chadahgui end tendhiin oyutan ohiduudtai savsagnaad l yavah yum...oroi bolgon hezee ireh bol gej huleegeed..utasiig n shalgaad l.. yag l neg murdugch shig amidarsaar baigaad odoo buur zalhaad yahaa medehee boliod hend helj yaahaa medehgui l ingej suuna. nuhur maani odoo buur utasaa untraagad l alga boldog shal sogtuu orj irne. tegeed udurjin gertee suuj baihdaa hairiin galruu orj end tendehiin ohiduudtai chatlaad l alga bolchih yumaa. unuudur ugluu ajildaa yavahdaa argaa baraad huvtsasiig n chemdantai n gargaad yav gesen chine hicheeldee yavlaa gej udur garaad l yavsan odoo hurtel baihgui utasaa untraagaad l ..... bi bur yag galzuurah n ene heveeree amidarval stressend orj amia horloh shinjtei...bi yahuu minii ene tarhind odoo ushuu horsol uzen yadalt muu sanaa haraalnaas uur yu ch baihgui yum shig...bi erduusuu ch iim baisangui yagaad bi ingej amidrah yostoi yum be minii huvi zaya tavilan geed ingeed amidrah yum uu esvel bugdiig hayad yavah yum uuu...nadad heleed uguuch
Hey okhin min, tiim zovlon zaluu ger buld mash ikh baidag. Ekhled sain bod medeej eregtei khu ruu uym khuseed baigaa ch umy biluu. Chi uuruu bas tuund taalagdaj bna ene ter ged. Salakhiin tukhaid bol chinii khamgiin suulin songolt. medeej amidral bayalag, chamaig zunduu olon bolomj khuleej baigaa. Khuukhdee l sain bod doo. Chi ter khuniig khania gej songoson l bol minii bodloor ali bolokh ukhaaruulj avhc yavakh estoi. Kherev bur bolokhgui bol salay ged saikhan yariad asuudliig taivan shiidekh kheregtei. Ternees bish chi khii khooson gardaad ch baigaa uymuu nukhur chin uunes zalkhad baigaa uymuu medekhgui shuu de. Ukhaanalg songolt khiine gedegt chin itgej baina. Khamgiin gol ni yamar ch asuudald taivan mash ukhaalag bodoj shiiderei. setgel khudluluur shiidsen songolt dandaa buruu baidag uym shu, Hug
tand ene odriin mend. mon ene zuiliig unshij baigaa buh hund bolood ene odriin mend. Tanii zovlong unshlaa, sonirhloo. bi anh udaa ene zuild orj uzej bainaa. ene uneheer saihan zuil baina. Ene gazar tantai adil zovj shanalj baigaa mash olon er, em geltgui humuus baigaa. Ene bugdiig eleg negtnuudede hurgej baigaa ene site-iin hamt olond talarhaj baina, 1000, 1000 ard tumniihee omnoos. ene uneheer saihan zuil bna. bi deer garsan hunii bodliig unshaad setgel ovdoj bna. Ene hund uneheer bid bugd mongolchuud maani l tuslah yostoi. ene egch maani uneheer yahaa medehgui, yamar ih shanalj baigaag bi mederch bna. tiim bolhoor ene zuiluudiig unshij baigaa buh hundee urialhad, unshsan harsan hun bur ene egchdee guij ochood tuslahgui ch setgeliin dem ogoosoi gej husej bna.. hun urgelj l hunees hairiig, dem iig avhiig husdeg shuudee. HUn gedeg chini huniihee demend l amidradag shuudee.tiim bolhoor bugdeeree oor ooriin bodloo ene egchdee gamgui huvaaltsyaa. odoo yu hiih yostoig ni hurtel.. ene zuiliig magad ene zovlong tuulaad davaad garsan hen negen ni hiih yostoi baih l daa. tiim hun l tuslah baih gej bodoj bna.
minii huvid iim amidraliig uzeeguich egchdee sain shiidver gargaasai l gej husej bna. magad yag odoo bi neg zuiliig zaaval hiih yostoi gevel ta nohortoigoo suugaad saihan yarilts. nohor tani uneheer huleen zovshoorood tsaashdaa ene amidralaaraa amidarnaa gej songovol ta ooriigoo bolood hoorhon jaahan ohinoo bodood salsan ni deer biahaa. bi ingej l bodoj bna. ta busdiin l adil saihan amidraliig husej baigaa, gehde ene ni gantshan ger buliin haluun dulaan uur amisgal. tanai hun uuniig ogch chadahgui baigaa ni todorhoi. tiim bolhoor ta ooriinhoo saihan amidral ohinihoo sain saihnii toloo yaraltai uun deer shiidver gargaarai. tand bolomj baigaag buu mart. gehdee ohinoo onchruulj l bolohgui gedgiig 1-rt taviaarai. ooriin aav eejteigee baigaa hun yamar az jargaltai baidag bileedee. iimees sain yarilts, uneheer uhaarahgui bol ta 2 maani oor ooriin zamaa songooroi. tand sain saihniig husey...
minii huvid iim amidraliig uzeeguich egchdee sain shiidver gargaasai l gej husej bna. magad yag odoo bi neg zuiliig zaaval hiih yostoi gevel ta nohortoigoo suugaad saihan yarilts. nohor tani uneheer huleen zovshoorood tsaashdaa ene amidralaaraa amidarnaa gej songovol ta ooriigoo bolood hoorhon jaahan ohinoo bodood salsan ni deer biahaa. bi ingej l bodoj bna. ta busdiin l adil saihan amidraliig husej baigaa, gehde ene ni gantshan ger buliin haluun dulaan uur amisgal. tanai hun uuniig ogch chadahgui baigaa ni todorhoi. tiim bolhoor ta ooriinhoo saihan amidral ohinihoo sain saihnii toloo yaraltai uun deer shiidver gargaarai. tand bolomj baigaag buu mart. gehdee ohinoo onchruulj l bolohgui gedgiig 1-rt taviaarai. ooriin aav eejteigee baigaa hun yamar az jargaltai baidag bileedee. iimees sain yarilts, uneheer uhaarahgui bol ta 2 maani oor ooriin zamaa songooroi. tand sain saihniig husey...
buh zuiliig erchuudruu bas chihej bolohgui ger bul gedeg 2 hunii hoorondiin asuudal yamar negen shaltgan baina ger buleesee uidah , uidaj oor zuiliig haij oloh gej dutaj gachihaaraa oor hunees ter zuilee oloh gej er em geltgui iimerhuu zan gargadag yum shig bgan ooriigoo jaahan oorchiloo yum unsh uurlaad utsaarlaad heruul hiigeed negen heviin uitgart amidralaasaa chi ooroo hurtel zalhaj bga yum chin hajuudah chin bur zalhaj bga shuu dee.amidraliinha hemneliig ooriigoo oorchiloo tur hugatsaand hol baisan ch yahuu
hamtdaa yariltsaad zaaval salna geed bodood baival demii bz dee ohinoo oor etsegiin gar haruulah sain bish bha .amidralaa yaj avrahuu olon arga bga shuu dee.uhaalag alham hiine gedegt naidaj bna.amjilt husii
hamtdaa yariltsaad zaaval salna geed bodood baival demii bz dee ohinoo oor etsegiin gar haruulah sain bish bha .amidralaa yaj avrahuu olon arga bga shuu dee.uhaalag alham hiine gedegt naidaj bna.amjilt husii