sain bnuu? mongol ahan duus mini bi ta buhend neg zuil sanal bolgoh gesen yumaa. ta buhen sonin.mn deerees ay zohiogch tsetserlegiin yariltslagiig unshsanuu? ter hunii yariltslaga deer CHuluun geed hunii talaar bichsen bsan yumaa. duunii ug shuleg zohiodog gevch ter hunii hen ch meddeggui, tegehdee ter gaihaltai zohiolch hun bilee. tsetserleg guya ter hunii olon shulgend ay zohioj olon ch hun duulsan gesen. ter CHuluun gedeg hun turuu zun nomoo gargasan yumaa. heden jil hudulmurluj bichsen shulguudee nom bolgon hevluulehiig husdeg bsan bolovch Chuluun guyad mungu bhgui uchraas shulgee bicheel tsugluulaad bdag bsan gene. Chuluun guya nasaaraa tsagdaagiin baigullagad ajillsan tuuntei hamt ajillaj bsan odoo irgenii burtgel medeelliin tuvuun zahiral shuleg zohiogch Gavaasurenguyatai zaluudaa surhii nzuud bsan. ajlaa hiihiin hajuugaar shulgee ter 2 bicheed saihan nuhurluj bsan yum. gevch salaa zamiin erheer ter 2 amidralaa huutsguuguud Gavaasurenguya ch olond tanigdaj ehelsen gevch Chuluun guya ehneree ert aldaad 8n unchin huuhedtei uldsen yumaa. odoo Chuluun guay ih l yadruu amidardag. tetgevriin heden tugruguuruu l udriin bor honogiig unguruuj bgaa negen bilee. gehdee ter gaihailtai zohiolch hun. bi tuunii nomiig duustal ni unshssan uneheer gaihaltai shulguuddee hun bna lee. tuunii nomiig bagiin nz Gavaasuren ni tuslan hevluulj ugsun. ter nomoo olon niited zaraad amidraldaa heregleerei gesen yum bna lee. tegeed Chuluun guya manai eejid handaj bsan yum l daa minii nomiig alban gazruudaar zaraad uguuch geed eej maani ch chadah chineegeeree tuslaj bgaa. bi uuruu korea-d bdag yumaa. zun mgl yavahad eej maani ene hunii talaar yariad nadad nomiig ni ugsun yuma ter nomiig unshihad uneheer gaihaltai bsan gevch iim saihan avyastai hun odoo ingeed yavj bna geheer uneheer haramsaltai. tegeed bi ch gesen eejiinhee adilaar ene hund tus nemer bolyo gej bodson yumaa tegeed heden nomiig ni avchirsan bgaa. ta buhen ene hund oyunii hurungu oruulalt hiigeechee gej husej bna. ene hun heden nomoo zaraad heden tugruguuruu hool undaa zalguulahad ni ahan duus mine tuslaach. ta buhen ter nomiig avsnaar haramsahguig gedgiig bi amlaj bna. eej maani hurtel nadad ene hund buyan boloh yostoi gej bainga heldeg yum tegeed bi ta nart handaj bgaamaa. ( zugeer bid naraas mungu guigaagui, ene ih hudulmurch avyastai hund tsumuuruu uram zorig ugtsguuye, oyunii hurungu oruulalt hiihed ni tuslana gedegt naidaj bnaa) Chuluun guya nom 5000tugruguur unetei yumaa. bi korea-d bgaa bolhoor ta buhend chiregdel uchruulahgui ajil bolon geriin haygaar chini ednii hurgelteer yavuulna. hurgeltiin mungu 5000. niileed ta 10.000aar l uneheer saihan shulguudtei nomiig unshina. deerees ni ene hund hechneen tus boloh bilee dee. ta nadtai holbogdohiig husvel 010-3144-0318 mail hayg- maagii_m@yahoo.com