Moderator: mgl_300
hi. bi odoo 2sartai jiremsen geriinhe oirhon hyanaltand orood shinjilgee ogson ih unetei yuma eho ni 30.000 shinjilge ni 70.000w gehiin iim unetei baidag yumu. heden sartaigaasa jiremsnii nemelt beldmel uuh ve mongold bol barag 1sartaigaasa tortloo uulagdag tegsen end 5sartaigaas gehiin. bi ooroo daralt bagatai bas tsus bagatai bolhoor bainga tolgoi ergeed nud burelzhiin. bas ogloodoo dotor muuhairaad yu ch idej chadahgui yum odriin 1-2 tsag hurtel. zovlooch busguichuude bayarlalaa
Er ni bol hordlogo ene ter gehgui heviin baigaa eejiid tiim em tan ugdugguin bilee, 5 sartaigaas ni buyu 20 doloo honogtoigoos ni tumriin beldmel uulgaj bailee. shinjilgee bol emneleg bur uur uur baih, daatgaltai ch gesen yanz bur, er ni zugeer neg uzuulhed 20 minga, tegeed shinjilgeeneesee bolood 60, 40 yanz bur yum shig bilee.
bas endnii daatgaliin gazaraas jiremsen ehchuuded mungu ugdiin baina lee sht, teruugeer ni zuvhun hyanaltiinhaa emnelegt l uzuulene
eh uuruu eruul bol zaaval tegj emneleg yavaad baih hereggui yum bnlee, mungunii garz. bi ehleed sar bur idevhitei hyanaltand baisan bolovch bie chin sain, huuhed chin sain usch bn geed l 15000-30000, iim shinjilgee avna geed l 30000-70000 avaad baihaar n zalhaad 4 deh sartaigaas n ochoogui. sanaa zovood turhiin umnuh sardaa l ochson, bas arai ch tegj mal shig alguur yavaad yahav geed ochson l doo. tegeed bas l emch sain baina ene ter geed turhiim umnh bas shinjilgee avdiin bn lee teriig ugsun, end uzuuleh bur l mungu, shinjilgee bur l unetei hoino yahav, yaduu oyutan bolhoor l gol harlaa l tulsun duu. eruul sain turuud odoo saihan l bn, huuhed maanii ch sain boijij bn. suuld neg naizaasaa sonssonoor bol jijig emnelguud er n olon dahin yavuulaad, olon dahin shinjilgee avaad saagaad l mungu ih avdag, tom negdsen emneleg bol tegj olon yavuulj olon dahin tulbut avahgui tsuuhun yavuuldag etssiin dundee garah zardal baga boldog gej sonsson. medsen bol ter tom negdsen emneleg baraaddag baij l gej bodson doo. bi 2 ch emneleg solison, gol n zardal hemneh geed l. harin ene medeelliig ert sonsson bol gej haramssan daa, naizdaa yagaad eniig nadad tegeed ert heleeguin boldoo, jiremsen baihad chin, odoo turuh bolchloo gej bodoj bilee. harin suuld medsen chin mani hashir uuruu suuld jiremsen bolchoo l sudlaa l medsen bsn yum bn leeldee. naiziin maani buruu gej yu bhv. gol n medeelel saitai baih l heregtei shuu gej oilgodiimdaa, tegeed baahan urt yum bichchihlee. bi ch ali n hyamd ve gee l asuugaad baisiin. hervee chi solongos huntei suusan ch yumuu, gaigui orlogotoi nuhurtei bol hyamd emneleg geed haij demii yumand sanaashraad hereggui, uchir n hansh n er n emnelguudiinh oiroltsoo l yum bn lee. tumriin beldmeliin huvid bol bi uugaagui, bugonsu deer unegui ugdug, gui bol aptekaas avaarai gej emneleg helheer n bugonsu (보건소) orj avya gesen chin 2 doloo honood ireed av geheer n hicheel nom, ger oron huuhed geed dahij ochih zav ch boloogui tegeed avch uugaagui. avch chadaagui yum chin hooloor tumur avah arga bodyo geed mahtai hool l ideh zereg hunsendee anhaarch blaa, odoo huuhed maani mash eruul baigaad uneheer bayartai baigaadaa. tumriin beldmeliig bol bie tiim sul bish bol hool hunseeree avah bas bololtsootoi l yum bn lee.
minii hinaltand bsan emneleg bol ehond haruulaad uzuuleed garhad 15000 toldog bsan bas shinjilgee 50.000 aar ogch bsan naad emneleg chin haana bdiin jool unetei l yum shig bna bas edniid tomriin beldmel 5 6 sartaigaas uu gediin bilee gehdee minii uzuulj bsan emnelegt bol tomriin beldmel jiremsenii ehnii ved uuh dund ued uuh togsgol ued uuh torsnii daraa uuh gej olon torol bsan