Moderator: mgl_300
yahaa ch medku bnaa. bainga l bodoj baina. yum bodsoor baigaad hamag us tsaigaad hereg alga.
solongost ireed udaagui l dee. hel ch sain medehgui. hun ch sain tanihgui. naiz ch alga. naizlachihmaar, hamag buhnee uudlaad itgeed yarichihmaar hun ch oldohgui yum. dotroo gantsaaraa shanalaad l, yahaa shiidej chadahgui yavsaar baival ulam l hetsuudeh yanztai. odoo bi jiremsen. 2 sar garui l bolj baina. 1 sartai baihdaa aiamr hordlogotoi biasan. yum ch idej chadhgui, yunii ch uner avch chadahgui. odort 2hon halbaga budaa, suutei tsai l uuj baisan. suuldee hevtsen. bosood yavhaar uhaan aldaj unah geed hamag hols garaad salgalaad hachin boldog baisan. ene ued dooshoo bas baga zereg ongo ni huvirsan yum garaad biasan. ih ch aij baisan. naiz zaluu maani eroosoo tooj anzaaraaguie. mongold baihiin 5 jiliin omnoos naizlasan naiz zaluu maani. ter ch bas end ireed udaagui. tednii naizuud ni end baidag ch itgeed helchih, zovlogoo huschih hun alga. bi huuhedtei bolsonoo medeed hamgiin turuund hairtai hundee heleh gej zondoo yarsan, daanch ter toogoogui. arhidaad l alga bolson. oroitood sogtuu irhed ni bi uurlasan, bi gantshan chamd l heleh gej yarch, chamaig ert ireerei gej guij baihad chi yaj biagaan geed bi uilsan. ter namaig teglee geed uurlaad tv-gee shidej evdelsen. bainga l uudag. hamt ajilladag humuus ni ch ih nolooldog baih. odoo naizuudtaigaa hamt ajilladag bolson. teglee geed eruul irsen oroig ni suuliin heden sariin tursh sanahgui baina. oroi bur l manarsan huniig harsaar, hezee nadad halamj anhaaral tavih bol gej huleeseer tsuhurchiina. yu bolj, yaj yavaagaa nadad heldeggui, oroitohoor ni hoinoos ni sanaa zovood utasdahaar utsaa avku guriine, neg bol chi utasdaad baisan geed ter chigtee alga bolno. odoo bur durtai uedee ireed, durgui ni hurvel oor gazar honodog bolson baina. huuhedtei bolloo geed ter hund tegtlee ih bayarlaad baigaa yum alga l baih shig. bi ch ogloo bur ene hun onoodroos l orochlogdoh baih gej goridood unseed unsuuleed ulddeg ch oroi yag heveeree, ogloonii yarisan buhnee martaad uugaad l oroitood l. mongold baihdaa ch salaad niileed saihan ch uerheegui l dee. gol ni bi ooroo hairtai bolhoor uuchilchihaad baidag yum. esvel yag l ene huniig martaad ooriigoo bodood yavya geed l martahiig hicheegeed arai gaiguihen setgel sanaa zasraad irheer ter ooroo minii amidrald ahiad l orj ireed hutgaldaad eheldeg baisiin.
hordlogo bolood, bas dooshoo yum garaad bi gertee baihad ter namaig ajil hiisengui geed baisan. tegeed bi gaigui bolhoor ni ajil hiij ehelsen. gevch hedhen honog ajillaad l ahiad l dooshoo yum garaad ehellee. ug ni bi huuhded ih hairtai l daa. ooroo huurhun huuhedtei bolchihmoor l baih yum. getel ter huurhun huuhdiin aaviig bodhoor hetsuu yumaa. bid 2iin huvid odoo amidraliig oilgoh nasand hursen uls. 18 nasnii genen hongor zan ali hediin ongorson. teglee geed naiz zaludu maani yumnii une tsene, amidlariim utga uchriig uhaarsan yum alga. nuguu l deversen setgeleeree. bas deerees ni urgelj uugaastai. arhi hezee ch hunii amidrald sain saihniig avchirdagguig bi medne, tegeed terniigee tataj gargah geed herendee l oroldohiin. oroldson buhen maani ternii durguig hurgeed baihiin. odoo bur uulaa gej helheer uurlaad geriinhee yumnuudiig avch shidej evdleed, haalga uudee savj tsooj bariuliig ni evdleed... bur neg udaa zugeer garch baisan tv-gee hurtel avch shideed evdelsen. tegeed l gadaa garah gej zutgeed, herev gargachihval oir haviar neg hashgiraad, taaraldsan mashin tergiig nudeed yum hum avch shideed tsagdaad barigdchuul geed l sanaa zovood gargahgui gej herendee l uzej tarhiin. yadjiihad visagui baijiij. temtseldeye geed ch minii chadal hurehgui l dee. gariinh ni ayasaar l bumburnu. bur jijig sajig gar hurdeg bolood bgaa nadad.
ug ni ter huuhedtei bolloo geed bayarlaad baina gej bi itgeed baisiin. tegtel bayarlasan hun iimerhuu avir gargana gejuudee. 2hon sariin dotor 2oos iluu udaa hereldej, hamag yumaa avch shidej,evdej hemhelj, gar hureh deeree tulj chadaj baigaa hun tsaashdiin mini 20, 30, ternees ch urt hamag amidraliin mini tushig tulguur bolj amidarna gej itgehed hetsuu l baina. er ni bi ternees hairtai gedeg ugiig sonsoj baigaaguie. anhaaral halamjiig ni ch hurtej baisangui. ooriinhoo hairaar boloh l yum shig sanaj baisan amidral mini boldoggui gedgiig odor bur l uhaaruulaad baih yum. ene minii dotor baigaa hair l hamag buhniig tsairuulaad baih shig. uiluulaad orhiod yavhad ni uzen yadaad uldevch hed honog alga bolhoor ni sanaa zovood irheer ni uuchilaad l urd ni bundugnuud bi neeree asar tenegee medeed baigaa ch zasaj chadahgui yumaa. bas deerees ni odoo bi chini dotroo neg huntei bolchihood baidag. tsaashdaa yahaa ch medku bn. bie ovdohoor emnelegt uzuul gej zagnachaa l garaad yavna. ter emnelegt chini mongo gedeg yum heregteig medseer baij mongoo avaad l yavna. bi harsaar gomdsoor uldevch oroid ni ahiad l uuchilaad ugtana. ene hair neeree hetsuu yumaa. mon ch udaan hugatsaand bi ene hairiig avch hayah geed chadaagui l yavna. ter hunii hairiig hurteh geed chadaagui l yavna bas. hediigeer namaig gomdoodog ch gesen dotroo ene maani nadad hairtai l daa gej ooriigoo huursaar odii hurlee. ooriigoo huurch amidarsaar zalhlaa. bi ch bas hairluulah erhtei hun shdee. zarimdaa bi tevcheer mini baragdaj baigaag medreed l baih yum. hedii udaan hugatsaand ingej amidrah ve. hyazgaar ni ireh geed ch baigaa yum shig.
odoo ingeed salchihya geheer l etseegui huuhdiin orovdmoor amidral nudend haragdaad. huuhed mini garaagui baihad l bi baahan yum bodood baih yum. odorjin ajil hiigeed huntei yum yarihgui baihaar eldev yumnuud tolgoinoos eroosoo salahgui yum. odoo ajil hiihgui gertee hed honog hevtehees oor argagui. ahiad l asar ih problems garch irehne. yadjiihad odoo hordlogo gaigui bolood eldev yanziin yum idmeer sanagdaad baihiin. terend helj zahiad hereg alga. oroi neg bol mongogui, neg bol martsan l irne. mongo biasan ch nadad bish uuh yumandaa l zoriulna. tsalingaa buutal hediig ch zeelj uudag yum buu med. nuugaad l baina. odoo naizuud ruu ni utasdaj heleed asuugaad ch nemergui bolson. naizuud ni neg bol minii utsiig avahgui, neg bol baihgui medehgui geed l namaig huurchihna. tegeed ch naizuudaasaa namaig tusgaar bailgah sonirholtoi yum shig sanagddiin. dandaa l nadaas nutsaar uulzaldana. tegee l daraa ni neg yum yarij baigaa l teghed tegeed, ingehed ingej uugaaad, ene ingeed payangaa yariad barigdana. hend ni ch itgeh argagui. suuldee bi ch tednuustei uulzah durgui bolson. nadaas nuutsaar yarih yum ihtei hunuus bn gej bodogdood baidag bolson. utsiig ni harhaar duuren l naizuudiinh ni yarisan, esvel ter ooroo zalgasan dugaaruud baina. tegeed yugjiina geed asuuhaar yugeechguiee l gene. buh l yum ni nuuts, bur hun gej namaig tooj yum hum ch yarihaa boliod baina. oroi orj ireed l untaad, ogloo garh yavaad. amrahaaraa gants bie hun shig garaad l yavna.
yamaar ch yum be dee. odoo bi er ni teseh tevshihed hetsuu l baina. setgel sanaa gej hogiin savnaas yalgaraadb aih yum alga. yun nuguu suguuli ene ter, bodogdood baigaa yum ch alga. orhiod yavchii ch gesen chadahguine.
bi er ni yaval deer ve. zgr l bodogdson zuilee bichij jaahan ch bolson uram hairlaach nadad.
Naad hvn chini heterhii ih dawarsan bna....Hairtai geed naad hvnee uuchilaad sanaa zowood baih yum bol naadah chini
ene hvn nadad hairtai yum chini yabal gej geed bvvr dawarch garna...Tiim bolohoor ali boloh bitgii too zubhun uuriiguu l bod....
Ter hvn hezee irne vv?,,,gertee irne vv?,,,yalanguya utsaar ch bitgii zalga........Uurtei ni adilhan bgaad vz....Odoo bgaagaasaa esgereer ni......
Naad zaluu chini heterhii dawarsan gar bna shvv............................
iim muu hunii(arhichin) huuhdiig gargaad ch yah yum ve? ta uuruu daraa ni zovoh bolno....etsgiigee yag duuraidag gehiim bilee ....
iimees naad aimaar amidralaasaa zugtaad setgel amar ganstaar shn amidar daa, sain hani zayah l bolno....amjilt, busgui mini.. setgeleer bitgii unaarai!
Хүний шаарнууд далд ороосой!
Эмэгтэй хүнд нударга гаргадаг
"Эрийн сүг"нүүд эрлэг рүүгээ тонилоосой!
kkkkkk
UDUR BUR UILJ SUUH GEEGUI L YM BOL ....3 SARIIN DOTOR BAIGAA BOL HUUHDEE AVAHUUL GEJ HELMEER BNA.......HUUHDEE AVAHUULAAD TER HUNEES SALAHAD EDIIN ZASAG BOLOOD SETGEL ZUIN ASAR IH TEVCHEER SHAARDANA ..GEHDEE ENE TIIM UDAAN URGELJLEHGUI......HARIN INGEED ZUURALDAAD BVAL NASAN TURSHDAA ZOVJ AMIDARNA ..UR CHINE CH YLGAAGUI.......................................SALSNII DARAA BOL HUN AMIDARHIIN ERHEND AJIL HIIDGIIN...MUNGUTEI BHAD BIYE EMCHLUULJ BNO...END TIIM AIHTAR UNETEI BISH........NAS YVLAA GEJ AIH HEREGGUI.........HUUHED GARGAHAD HEZEE CH OROITOHGUI BOLOHGUI BOL HIISVER HIIGEED L HUUHEDTEI BOLCHIHNO.....HUN TAARAHGUI BNA GEJ BDAGGUI YM ..URIIGUU ARCHLAAD YVAHAD YLANGUYA NAADAHNAAS CHINE HAVIGUI ILUU MONGOL ZAHAAS AVAAD ZAMAAR DUUREN BGAA ...NEEREE SHUU ...ZAAVAL TAARALDDAGIIN....
er em yalgaagui hun ehleed ooriigoo hairaldag ,ooroosoo iluu hen negniig hairalval ter hair gej bi boddog.chi ooriigoo hairlahgui huniig hairlaad bga chin shal teneg sanagdaj bna.baliar yumnii araas n yund hootsolddog bnaa.mongold baihiin tegj zavaarch baisan yumtai dahin dahin zavaaraad bh shaardlaga bga yumuu???ooriigooo hairlaachee chi ooriigoo hairlaj chadahgui bj huuhdee yaj hairlah yum be.shudraga helsend buu gomdooroi emegtei hun ooriiigoo ehleed deed zergiin hairlah heregtei baidiin sh dee chi shal teneg yum bna. hund teneg mangaraaraa duuduulaad baliar arhichind hairtai geed guigeed ooriigoo garguund n gargaj hayj bga chamaig odoo orovdoltei bish dee arhichin hunii huuhed arhichin gardag gej bi sonsson ooroo uhaalag tevcheertei amidraldaa hairtai yum bol shuud l salaad naad huuhed muuhdee avhuulaad shineer ehlee.er hunguigeer joohon amidrach uzeech ooriinhoo huch chadaliig medreech. Oortoo hairtai huniihee hatan haan n bolj amirahuu hairtai huniihee bool n bolj amidrahuu (ter chamd hairgui) yalgaa zondoo bga sh dee tsag hugatsaa hairan ooriigoo hairlaachee belgevchee heregleechee!!!!!!!!!!!
Arai ch dee.Jiremsen emegtei hund iim hatuu setgel gargadag er hun bas bdagaa....Uneheer heleh ug algaa.Ter hund hunii mos chanar geh yumnii ochuuhen ni ch alga.Eostoi erthen amidralaa bodson chini deer bhaa.Bi bur chamaig orovdchihloo.Yamar naachihsan bish setgeliin tevcheer gargaad gargaad yaj iij bgaad salaarai.Emegtei hun gedeg muu yumruu iluu zutgedeg gedeg unen ug yum shuu.Yamar ch bsan salaarai za yu.Chinii omno bayar bayasgalan gereltsen shan amidral duuraij bgaa shuu.Tevcheerei busgui mini....
xairtai xuniixee xatan ni bolj yavaa ... nasaaraa arxichin xar yumnii aysaar amidray gej bodoj bga bol naad amidraltaigaa
evlrexees oor argagui shde ...unexeer ooriinxoo ireeduin az jargaliin toloo naad xuneesee salaa zasraxgui xun bn
tsag xugatsaa bugdiig oorchilj ogno . xedii xetsuu ch xurdxan shiideed yanzalaad tseverlchix yuman deer
yund ni ingej tsag aldaj ooriigoo zovoodog bnaaa ...amjilt
hairtai hun iim baidaggui yumdaa barag l dalalsan gazar chini il garch dalaisan gazart chini dald orj yavdag yumdaa iim huntei nasiig chi yaj barna huuhed garaagui baihad ingej baigaa yum chini huuhed garaad irvel yah yum bolj baina huuhed togloom bish shuu chinii bodson shig amar ch yum bish ter tusmaa end solongost ah egch duu chini end baihgui bol chi diilehch ugui erthen ali ali tal deeree arga hemjee avsan ni deer baihaa daraa ni hojim amaa barih yum bolovoo uul ni huuhed huurhun l duu garaad irchihsen hoinoo tuuniihee tuluu yahaas ch butsahgui bolchihdog yum bainalee shuu tehdee tiim hunii huuhdiig gargaad hereggui l baihdaa terneesee salsan ni deer bizdee naad zaluu chini ch yahav neeh asuudal bish zugeer l hay hevlii dotor chini baigaa ur chini hamgiin aimar bnadaa uuruu l shiiddee huuhdee gargay gej bodoj baival mongol yavsan ni deer avahuulna gej bodoj baival bie ed erhetnee olohoos ni umni arga hemjee avaarai barag 2 3 sartaigaasaa bie erhetnee olchihdog yum bnalee shuu setgeliin tevcheertei baigaarai busgui mini
Iim gunigt tuuhiig ingej tsag aldan unshih gej dee, yadaj bhad yasan jijgeer bichsiinb de bdag 2 nud maani chilchihlee.
Iim hunii unergui amitniig yugii ni hairladag yamar sonin hun be ta chin bur heleh ch ug oldohgui bna, hairan tsag zav bie setgel bgaa daa. Ter hunii chin todorhoilolt hangalttai bna harin taniig todorhoilohod Ta ih teneg hun yum.
er ni olnoo ug ortoi l bdag yum nadad salagyi bhad humuus sal gej bhad ene nar ymar muuhai humuus we geed l zuruudleed dairaad bsan chin uuru tsag hugatsaa amidral setgel sanaagara hohirood uldsen de hairgui hun tiim bdag yum bn le salay geher hairtai gej bdag bur uildag l yum erchuud hudlaa jujigledeg yum bn le odoo nz ni saltsan ym,ar saihan bn aaauhaantaigaar uuruu bodood erthemn amidralaa bodoo sain zaluuchuud bdag terentei ucjirdaa amidarld chin az jargal husie etsiin etsest helehed hairgyi hunii bool bh\sanaas hairtai huniihee hatan ybah saihan shu
bi salj chadahgvinee gj gunij suusnaas erthen hvvhdiinhee asuudliig shiideed vvriigvv bodson dr blgvi suusan tsetsnees yabsan teneg dr gdeg biz de hatuu bai hvn chamaig hairlahgvi bl yadaj chi vvrtvv hairtai bail da bi chinii yariad bgaa zoblong vzseen zvgeerl bvgdiig orhi bitgii hail bitgii uyar amidral saihansh de hatuul bai uragshaa
bi salj chadahgvinee gj gunij suusnaas erthen hvvhdiinhee asuudliig shiideed vvriigvv bodson dr blgvi suusan tsetsnees yabsan teneg dr gdeg biz de hatuu bai hvn chamaig hairlahgvi bl yadaj chi vvrtvv hairtai bail da bi chinii yariad bgaa zoblong vzseen zvgeerl bvgdiig orhi bitgii hail bitgii uyar amidral saihansh de hatuul bai uragshaa
hairan saihan zaluu nasiig neg arhichin har umnii araas usee tsaital haraad huleegeed hairlaad suuj bdag buruu sh dee hairgui bol ter chigeeree l duusna ene amidral chin chi guisan uuchilsan hairlasan uilsan zoduulsan tegj l urgeljlene sh dee ooriigoo bodood bas bas tsag aldaagui deeree erthen zov shiidver gargasan ni deeree ter zaluu chin hun umu unshssan minii uur hureed uheh ni eee